stinasoet

Jag vet inte vad det är för fel på mig. Jag sitter nu här hemma för att jag inte orkade stanna kvar i skolan i två timmar till nästa lektion, det är väl inte hela världen, jag har ju fortfarande chansen att åka ner om jag ångrar mig. Nackdelen är bara att det kostar. Pengar som jag helst av allt inte slösar nu, även om jag faktiskt har råd. Men det är inte det som är problemet, utan problemet är att jag ger upp när jag inte orkar mer. Jag fick ca 3 timmars sömn inatt bara för att jag är en sån klantskalle som hellre stannar uppe tills ögonen blöder än att gå och lägga mig för något så tarvligt som skolan. Jag fick släpa mig själv upp ur sängen och klarade mot alla odds även att ta mig in till skolan, gick på mitt möte med idrottsläraren (som vi faktiskt kunde ha tagit över telefon, eller bara i förbifarten) och fick skriva ner kort vilka tider jag kunde träna. 2-3 minuter tog det väl, sen var jag klar. Hade jag vetat det så hade jag bara sprungit in en snabbis hos dom när jag hade tid istället för att boka ett möte.

Men återigen, det är inte det som är problemet. Utan att jag ger upp. Mitt psyke vill inte ta tag i mitt egna liv, även om jag verkligen vill ha bra betyg och ta hand om den här sista terminen i skolan. Varför?! Jag förstår inte ens själv denna matematiken. Det är som 1+1=0.